en brors berättelse
Lov lov lov. Oj så skönt det är. Skönt att få sova ut och vara allmänt seg. Imorse när jag vaknade såg jag på tv och satt framför datorn fram till halv tre ungefär och sedan tog jag mig en dusch. På kvällen var jag med Rebecka, Emma och Karro ett tag, kändes som om de var längesen jag träffat dem. Det spelades taboo, kort och sen såg vi lite tv och tog de lugnt.
17.59 ringde de från Åströms och sa att mina glasögon hade kommit. Men hallå, varför ringer de en minut innan de stänger? Det blir ju ganska omöjligt att hinna fara och hämta dem då. Menmen, det spelar ju inte så stor roll, jag far och hämtar dem imorgon istället.
Igår var jag som sagt på stan med Hanna och jag måste säga att jag faktiskt fyndade en bok. En brors berättelse av Richard Pelzer. För er som har läst pojken som kallades det så är detta hans brors berättelse och jag tror att den kan vara riktigt bra. Det är verkligen hemskt att läsa om vilka helveten en del människor har varit med om. Men jag tycker att verklighetsbaserade böcker är så otroligt bra, även fast det är så hemska. Varför tycker man så egentligen? Skulle tro att det är för att man blir så gripen och upprörd över det man läser och bara vill fortsätta för man vill veta vad som kommer att hända härnäst. Det blir som en sorts spänning.
Man tycker att boken blir bra p.g.a det hemska, men egentligen blir man bara upprörd över allt det hemska man läser. Men utan det hemska skulle ju inte boken bli samma sak?
17.59 ringde de från Åströms och sa att mina glasögon hade kommit. Men hallå, varför ringer de en minut innan de stänger? Det blir ju ganska omöjligt att hinna fara och hämta dem då. Menmen, det spelar ju inte så stor roll, jag far och hämtar dem imorgon istället.
Igår var jag som sagt på stan med Hanna och jag måste säga att jag faktiskt fyndade en bok. En brors berättelse av Richard Pelzer. För er som har läst pojken som kallades det så är detta hans brors berättelse och jag tror att den kan vara riktigt bra. Det är verkligen hemskt att läsa om vilka helveten en del människor har varit med om. Men jag tycker att verklighetsbaserade böcker är så otroligt bra, även fast det är så hemska. Varför tycker man så egentligen? Skulle tro att det är för att man blir så gripen och upprörd över det man läser och bara vill fortsätta för man vill veta vad som kommer att hända härnäst. Det blir som en sorts spänning.
Man tycker att boken blir bra p.g.a det hemska, men egentligen blir man bara upprörd över allt det hemska man läser. Men utan det hemska skulle ju inte boken bli samma sak?
Kommentarer
Trackback
