the scientist

Jag har fortfarande inte helt insett att Markus är hemma och att han inte tänker försvinna någonstans. Det känns som att jag har en begränsad tid med honom, som att han snart ska tillbaka till Gran Canaria. Men jag vet att det inte är så och jag börjar faktiskt att inse att han är hemma med mig nu. Däremot fick jag för bara någon dag sen för mig att jag låg och väntade på att få ett sms från honom och höra hur han har det i Gran Canaria.. Men då kom jag på mig att han är hemma. Då kände jag glädjen rusa i kroppen och ett stort leende smög sig på mina läppar.

Jag älskar dig Markus <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0